Överaktiv blåsa – en folksjukdom

Överaktiv blåsa är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Undersökningar visar att 17% av män och kvinnor över 40 år i Sverige lider av problem med en överaktiv blåsa. Detta motsvarar ca 800 000 personer.²

Vad är överaktiv blåsa?

Överaktiv blåsa är ett symtomkomplex som enligt ICS (International Continence Society) definieras som "trängningar, med eller utan trängningsinkontinens, vanligen med tät miktionsfrekvens och nokturi". Nyckelsymtomet är trängningar som driver de andra symtomen.

Symtom

•	Trängningar – en plötslig och stark sammandragning av blåsmuskulaturen, som är svår att kontrollera.
•	Frekvens – täta toalettbesök, ofta fler än 8 gånger per dag. Inkontinens – ofrivilligt urinläckage.
•	Nokturi – patienten vaknar mer än 1 gång per natt för att tömma blåsan.

Alla symtomen behöver inte finnas för att man ska kunna ställa diagnosen överaktiv blåsa. Till exempel är det bara 33% som lider av inkontinens.

Stor påverkan på livskvaliteten

Överaktiv blåsa är inte en livshotande sjukdom, men flera undersökningar visar att den har en större påverkan på patientens livskvalitet än till exempel diabetes.³ Symtomen kan påverka hela vardagen, med en ständig rädsla för plötsliga läckage och en självvald isolering som följd.

Behandling

Första steget i behandlingen utgörs av information om mat och dryckesvanor, samt blåsträning. Blåsträning innebär att patienten gradvis tränar sin blåsa att hålla sig länge. Målsättningen är att nå ett intervall på 3-4 timmar mellan toalettbesöken. Den vanligaste formen av medicinsk behandling är antimuskarina läkemedel som t ex Vesicare. De verkar genom att blockera muskarinreceptorerna i blåsan så att hjärnans impulser till blåsan att den ska dra ihop sig inte når fram.


1. Produktresumé Vesicare (SPC).
2. Milsom et al, BJU International, 2001.
3. Wyndaele J et al, BJU International, 88, 2001.